Åsa Larsson

2012-05-02 @ 19:56:38

Åsa Larsson i Trollhättan är en av de många läkare som på egen hand kommit fram till liknande principer som de jag förordar. Jag citerar ur en krönika i Medicinsk access, nummer 1 2007: "Min kusin är en kvinna i 70-årsåldern. För tio år sedan fick hon diabetes typ 2. Hon vägde drygt 90 kg och medicinerade för en måttlig hypertoni. Hon fick redan från början Metformin av sin distriktläkare och de sedvanliga råden om viktreduktion samt statinerna kom på modet även dessa. Efter att inget av detta hjälpt henne fick hon höra talas om kolhydraternas betydelse för vikten och började minska på dessa och kunde direkt notera att hon gick ner i vikt. Hon kunde också minska på sina mediciner. Nu sedan drygt två år följer hon mera i detalj mina åd om kolhtdratreduktion, ökat fettintag, slut på lightprodukter och mellanmål och väger sedan två år cirka 65kg. Hon har ett noralt HbA1c kolestrol (liksom tidigare) och har slutat med diabetesmedicineringen och statinerna och har reducerat hypertonimedicinen. Hon träffade för inte så länge sedan sin ordinaerie diskriktsläkare i affären. Han berömde henne för att hon blivit så smal och såg frisk ut och sa "Du har följt mina råd ser jag och slutat med socker, bröd, pasta och ris". Hon är dessutom bara en bland ett hundratal patienter i ett projektvi har sedan två år på Stave vårdcentral i Trollhättan, som går ut på att minska kolhydrater och öka fetter i kosten. Samtliga som följt de enkla råden har gått ner i vikt, kunnat minska sina blodtrycksmediciner och reducerat eller helt slutat med diabetesfarmaka inklusive insulin.

Den etablerade vetenskapen, liksom livsmedelsverk, folkhälsoinstutut och socialstyrelse, fortsätter dock att hävda att detta inte fungerar. Vi som ser dessa patienter dagligen vet att det fungerar. Inte minst vet vi att ett stort antal människor, inklusive många läkarkollegor som tillämpar metoden sedan ibland tio år tillbaka, gått ner i vikt och behållt sin låga vikt. Undertiden jag skrivit denna text har ännu ett av alla mail i ämnet kommit in på min dator. En patient skriver: Nu har jag ätit fett fläsk, ägg, vispgrädde och smör i stora mängdet och under ett helt år har gått ner kraftigt i vikt och tänkte att det nog var bäst att gå till vårdcentralen och kolla kolestrolet. Det har gått ner ganska mycket. Syrran på mottagningen fattade ingenting. "

Källa: Åsa Larsson, läkare i Trollhättan.

Björn Hammarskjöld

2012-05-02 @ 19:34:04

Björn Hammarskjöld är barnläkare i Mora och fil. lic. i biokemi. Läkare som kan biokemi brukar inte tro på kostråden, de är alldeles för duktiga på kemi. Jag hittade de referat av en av Björns artiklar och klipper ett citat: "Vi vet genom idoga studier av litteraturen från förra seklet att insulin frisätts då sockerhalten i blodet ökar. Insulin tvingar in socker (=glukos) i cellerna, där glukosen kopplas ihop till långa och grenade glukoskedjor kallade glykogen. Människan kan lagra ungefär 0,5 kg glykogen", säger Hammarsköljd. "Men insulin", fortsätter han, "är ett anabolt, kroppsbyggande hormon. Fortsätter sockerhalten i blodet att vara högt, ja, då omvandlas sockeröverskottet i stället till mättat fett. Och vi människor kan lagra hundrafalt, ja tusenfalt, mera fett än de 0,5 kilona glykogen". Han fortsätter "Sedan kommer Livsmedelsverket, dietisterna och diabetssjukvården och kräver att diabetiker ska äta mer kolhydrater för att kompensera den ökade mängden insulin som läkare skriver ut för att kompensera den ökade insulin som läkare skriver ut för att kompensera den ökade mängd kolhydrater som Livsmedelsverket rekommenderar o.s.v o.s.v i stigande spiral." 

Våra diabetiker är nästan alltid överviktiga till feta. Och det beror på att de tvingas äta mer kolhydrater än deras metabolism kan hantera. Därför får de insulin för att få ner blodsockernivåerna, men då ökar fettupptagbyggnaden. Sjunker blodsockret för lågt så behövs mer kolhydrater och de är inne i den onda spiralen. Människan har varit jägare i mer än 10 000 generationer. Då har man huvudsakligen levt på animaliska råvaror. Hur mycket odlar våra mest extrema jägare, inuterna och samerna? Just ingenting. De äter i stället kött, fisk, ägg och fett. Och är inte överviktiga, har ingen diabetes och inga hjärt-kärl-sjukdomar. 



Källa: Björn Hammarskjöld, läkare och biokemist.

Uppmärksammade läkare

2012-05-02 @ 19:15:09

Fick en rolig idé till bloggen imorse. I de kommande inläggen ska jag berätta om några läkare som uppmärksammat LCHF. Som många säkert vet så utbildas läkare inte inom kost utan lär sig bara att berätta för sina patienter att äta enligt tallriksmodellen som Livsmedelsvärket rekommenderar. 

De läkare jag kommer att berätta om är följande:
Björn Hammarskjöld, barnläkare i Mora.
Åsa Larsson, läkare i Trollhätan.
Annika Dahlqvist, läkare i Njurunda.
Ralf Sundberg, läkare i Malmö.

Kost som ger sjukdomar?

2012-05-02 @ 18:32:00

Under 1900-talet har vi sett en stark ökning av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och stroke. Ett helt panorama av autoimmuna och autoaggressiva sjukdomar har blommat upp. Ökningen går hand i hand med ett ökat intag av raffinierade sädesprodukter, smygsockrad och kemikaliebemängd mat och konstgjorda matfetter (margarin). Det är inte vetenskapkligt bevisat att det är konsten som skadar dessa sjukdomar, men människor som slutar äta denna prefarbicerade föda blir av någon anledning friska. En vanlig formulering brukar vara "fått livet tillbaka". Många berättar om en fullkomlig bot från decennier av lidande, andra om stora förbättringar.  Sten Sture Skaldeman, författare till boken GI-Noll, är bara ett exempel. Han berättar om hur han blev förvånad när han tog reda på hälsorapporter gjorda av personer som ändrat sin kost till LCHF. Jag hade förvisso tillfrisknat från en rad sjukdomar själv, men jag trodde att jag var ett specialfall, säger han.

Vi kan stå emot fellevnad i många år, men förr eller senare protesterar kroppen. Vi äter mycket bröd, pasta och potatis. Äter margarin istället för smör och har konstant högt blodsocker och en konstant hög insulinutsöndring. Till slut protesterar våra kroppar. Våra kroppar är helt enkelt inte gjorda för den här kosten som vi äter idag.

Källa: GI-Noll, Sten Sture Skaldeman

Kritik mot LCHF

2012-04-26 @ 18:41:00

Här kommer svar på tal kring några av de vanligaste vanföreställningarna kring LCHF;

-LCHF är en modediet och vi känner inte till långtidseffekterna: Tvärtom! Det är en kosthållning som är i linje med människans ursprungliga kost med mycket mättat fett och protein ifrån naturen. Det är vår moderna kosthållning med raffinerad mat och spannmål som är en modediet i sammanhanget.

-man blir sjuk av LCHF: Helt fel. Varför skulle vi det när det är mat som vi är konstruerade för att äta? Människor som under många år ätit LCHF uppvisar hälsosamma blodfetter samt hjärt- och kärlhälsa.

-fett är farligt och gör oss överviktiga: Nej. Fett gör oss lika feta som grönsaker gör oss gröna. Vi är fettdrivna varelser och naturligt fett är hälsosamt. Däremot ska vi undvika alla margariner. Det är den raffinerade och moderna maten som är skuld till kostrelaterad ohälsa.

-LCHF är en extremdiet: Hur kan LCHF vara extremt när det handlar om att äta naturlig och oraffinerad mat som varit mänsklig föda i årtusenden? Borde inte Livsmedelsverkets rekommenderade produkter med lättmjölk, margariner och spannmål betraktas som mer extrem?

-handlar det inte bara om att röra sig mer och äta mindre: Nej, det är en onyanserad syn på vår metabolism. Det handlar mycket mer om hur vi reagerar hormonellt på den maten vi äter. Socker och kolhydrater stimulerar en insulinrespons och ju mer insulin kroppen producerar desto sämre förmåga har vi att vara fettdrivna. Man blir beroende av ständiga kolhydrattilskott för att orka. Därav paradoxen med många överviktiga motionärer som trots allt tränar mycket, men som är ständigt sockerdrivna och istället för att gå ned i vikt, går upp i vikt.

-hjärnan behöver socker: Inte alls på det sättet som många tror. Och verkligen inte genom en kolhydratrik kost. Hade vi varit ständigt beroende av kolhydrater som bränsle till hjärnan hade vi aldrig klarat att vara utan mat i mer än en dag. Vi vet att vi klarar oss relativt länge, utan föda, om vi får vätska. När vi äter mindre kolhydrater omvandlar kroppen fett och protein till glukos som hjärnan använder, en process som kallas glukoneogenes.

-Att servera barn LCHF-mat är att jämställa med barnmisshandel: Absurt. Men i en tid där det är ”normalt” att fredagsmysa med stora godisskålen så är det tydligen kontroversiellt att strunta i konstgjorda lightprodukter och ge sina barn riktig mat.

Är det inte konstigt hur det som är onaturligt måste bevisas farligt innan vi reagerar, medan det som är naturligt måste bevisas ofarligt innan vi accepterar det?

Källor:
COLTINGS TOPP-3
De bästa LCHF-böckerna för tillfället!

-LCHF för hela familjen av Monique Forslund
En praktisk bok med recept för alla tillfällen!

-Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt
En pedagogisk uppgörelse med moderna kostråd

-Baka med LCHF av Mariann Andersson
Efterrätter och bakverk kan också göras nyttiga, goda och aptitliga!”

Kostdoktorn handlar LCHF

2012-04-19 @ 18:55:00

Tänkte tipsa om en kanonbra video när kostdoktorn handlar LCHF-mat. För en nybörjare kan det vara lite krångligt att veta vilka livsmedel i matbutiken som man får och inte får äta.

Mättande och kolhydratsnålt LCHF-bröd

2012-03-19 @ 15:09:08

Någonting som många saknar och som man inte får äta när man äter enligt LCHF är bröd.

Har letar runt lite i olika kokböcker och på internet efter ett recept på lchfbröd och hittade detta på en träningsblogg. Har tidigare bakat lchfbröd vid flera tillfällen men aldrig blivit riktigt nöjd, men denna gång smakade det riktigt bra.

Recept:
200 g linfrö
50 g sesamfrö
50 g hasselnöter
50 g mandel
50 g kruska kli
2 tsk bakpulver

Mixa allt till ett "mjöl"

Mixa sedan ihop:
50 g smält smör
1 dl creme fraiche
250 g keso
6 ägg

Blanda ihop allt och häll i en avlång brödform klädd med bakplåtspapper. Grädda i 60-80 min i 200 grader. Ta ut bröder ur formen och låt det svalna. Skär i tunna skivor.

1 skiva = ca 1,1 g kolhydrat
När man äter enligt lchf kikar man på antal gran kolhydrater per hundra gram. I detta fall kollar jag per skiva. 1,1 g kolhydrat per skiva är riktigt bra.

Kvällsfika

2012-03-15 @ 21:49:45



Tidigare bestod mitt kvällsfika utav oboy och ljust bröd, helt utan protein och nyttigheter. Idag kan mitt kvällsfika se ut ungefär såhär, ägg löjrom och majonäs. I koppen har jag kaffe och grädde.

Visste ni förresten att ägg är världens nyttigaste livsmedel? Ett ägg innehåller alla vitaminer förutom c-vitamin och är proteinrikt. Ägg är ett mycket användbart livsmedel och är perfekt för att näringsberika maten.

Vanliga frågor om LCHF

2012-03-15 @ 21:41:40

Kikade runt lite om LCHF på youtube.com och hittade en hel del bra. Kika på videon nedanför där doktor och dietisten Annika Dahlqvist benar ut de vanligaste frågorna om kosten. Det här är del 1, kolla gärna på de andra delarna också.

LCHF debatt i Kvällsöppet

2012-03-15 @ 21:35:08

Ni missade väl inte den hårda debatten om LCHF från Kvällsöppet?

På kritiska sidan finns professorerna Claude Marcus och Charlotte Erlanson-Albertsson liksom Irene Mattisson från Livsmedelsverket. Debatten bestod utav två professorer och Livsmedelsverket mot en doktor, en kostrådgivare och en bloggerska. Vi hade ett svårt underläge i titlar. Särskilt Marcus är dessutom en tuff motståndare, en riktig räv i TV. Men räkna inte ut oss för snabbt: modern vetenskap och sunt förnuft borde också räknas. Motståndarlaget med Claude Marcus i spetsen var på hugget. Vinklingen från programledarna gjorde dessutom början extra tuff: Är LCHF farligt? Något bättre gick det när vi övergick till att diskutera mat till barn.

Jag blir väldigt frustrerad när jag kollar på LCHF-debatter. Det kryper i mig och jag vill lägga mig i. Min pappa och jag sitter och diskuterar, skakar på huvudet, suckar och håller med om vartannat. Jag skulle gärna vilja bena lite i situationen och reda ut lite saker som jag känner att jag vill tillägga debatten. Det var väldigt synd att Andreas Eenfeldt fick så lite plats. Han som är så klok och har många bra svar. Katrin var bra men hon är för oslipad och lite för tuff.

Jag börjar med att undra vem den där dietisten Elisabet är? Hon skäms inte för sig. Hon vet nog inte själv vad hon tänker och tycker. Hon verkar ha panik över att LCHF finns. Att säga att de som äter LCHF är avvikande i samhället var det konstigaste jag har hört. Hon sitter där och är kostrasist. En dietist som är kostrasist. Det låter inte bra. Hon borde gå hem och tänka efter lite.

Alla som är negativa mot LCHF hittar inga andra argument än följande:

  • Det finns inga långtidsstudier på LCHF. Nej, det finns inga långtidsstudier på någon diet överhuvudtaget. Det man vet med LCHF är att människor med fetma, övervikt, högt blodtryck, diabetes och magproblem har blivit av med sina sjukdomar, gått ner i vikt och mår bättre både fysiskt och psykiskt. Om de hade fortsatt att äta socker och snabba kolhydrater så hade de garanterat fortsatt vara sjuka och överviktiga och dött betydligt tidigare av de sjukdomarna. De förbättrade värden som personer uppvisar som har gått över till LCHF visar på att de löper mindre risk att dö i förtid.
  • LCHF är ohållbart på det sättet att det går åt för mycket kött. Alla på hela jordklotet kan inte äta LCHF för jordens resurser räcker inte till. För det första så känns inte det här argumentet riktigt att höra till saken. Diskuterade vi inte om LCHF är farligt eller inte? De som hävdar att alla på jorden inte kan äta LCHF vet inte hur det fungerar med LCHF. När man äter LCHF så byter man ut kolhydraterna mot fett. Man äter inte mer kött än en person som följer tallriksmodellen. Tallriksmodellen: 30% protein, 50% kolhydrater och 20%fett. LCHF: 5% kolhydrater, 25%protein och 70% fett. Ser ni vad jag ser? De som äter enligt tallriksmodellen äter MER protein än de som äter LCHF. Dessutom blir man mättare på att äta fet mat och behöver alltså äta mindre än någon som äter enligt tallriksmodellen. En person som äter LCHF äter dessutom i stor utsträckning så ren mat som möjligt. Inga konserveringsmedel, inga färgämnen, inga tillsatser och så mycket ekologiskt som möjligt.

Det som är utmärkande för alla som argumenterar mot LCHF är att de inte har tagit till sig nya rön, de har skygglapparna på när det gäller att ta till sig att det faktiskt finns människor som mår väldigt bra av LCHF. Hur kan man bara bortse från det faktumet?

Jag säger inte att alla skall äta LCHF utan jag vill att alla som känner att de inte mår bra för att de vet med sig att de äter för mycket socker, vitt mjöl och snabba kolhydrader skall tänka till och veta om att man kan prova att dra ner och se om det gör att man mår bättre. Hälsan är upp till var och en. Äter man LCHF så är tydligen hälsan många andras sak.

Vad tycker du om debatten och argumenten?


Sten Sture Skaldemans historia

2012-02-08 @ 12:56:01

Vi kan stå emot fellevnad i många år, men förr eller senare protesterar kroppen. Skaldeman åt mycket bröd, pasta och potatis i femtio år. Han använde margasin i stället för smör och levde med ett konstant högt blodsocker och ett konstant hög insulinutsöndring. Tillslut protesterade hans kropp. En läkare sa att han hade 70 kg i övervikt, en annan att han hade 210/110 i blodtryck. Det var det högsta värde han någonsin mätt. En läkare hittade hjärtsvikt, andra hittade prediabetes. Och samtliga kunde se att min cirkulation var på väg att haverera. Han hade inte fyllt 60 år och prognosen var usel. Idag är han friskare än alla dessa läkare. Övervikten är borta och alla hans övriga problem likaså. Vid 65 år ålder är jag friskare och starkare än flertalet 25-åringar. Han har et mycket långt oxidativ stress och behöver inga antioxidanter. En vanlig förkylning eller influensa bekämpas på mindre än en timme. Hans immunförsvar står emot allting.

Men detta är ganska subjektiva upplevelser. Hur ser Skaldemans hälsa ut om han mäter med vetenskapens mått? För att få reda på det sökte han upp läkaren Calle Carlsson och hans laboratorium. Han driver ett privat hälsohem i Österäng, någon mil utanför Mariestad. Här botas patienter som den vanliga sjukvården inte klarar. Metoden är i första hans kost och livsstilförändringar, inte medikamenter. Skaldeman ville helt enkelt veta hur hans kost påverkar kroppen. Det är ju inte så stor poäng att ändra kost och gå ner i vikt om kroppen tar skada utav det.

Resultatet av besöke visade bara på det positiva och kort därefter flyttade Skaldeman ner till Österäng för att komplettera Calle Carlssons verksamhet med en privat rådgivning inom LCHF.

Det är tveksamt om det finns någon annan människa i Sverige som ätit så mycket mättat fett och så lite kolhydrater som jag, påstår Skaldeman. Om man ska tro på livsmedelsverkets kostråd borde han vara död, han gör ju precis allting fel. Jag har plockat ut några av Skaldemans värden ur hälsokontrollen.
- Värdena för leverpåveran (olika aminotransferas) ska ligga mellan 0,0 och 0,70 och Skaldeman hade 0,22.
- Glukos ska ligga mellan 3 och 6. Skaldeman hade 4,3.
- Kolestrol ska ligga mellan 3,5 och 6,8. Skaldeman hade 5,4.
- Det "goda" kolestrolet (HDL) ska ligga mellan 0,8 och 2,1. Skaldeman hade 2,1.
- Det "onda" kolestrolet (LDL) ska ligga under 4,0. Skaldeman hade 3,5.
- Blodtrycket var normalt. Inga cancermarkörer hittades. Inga tecken på njurpåverkan.
Sammanfattningsvis konstaterade läkare Calle Carlsson att Skaldeman hade en utmärkt hälsa.



Källa: Skaldeman Sten Sture (2011) GI-Noll! för kvinnor som vill äta sig smala Prisma

Vad säger läkarna?

2012-02-08 @ 12:38:33

Den vanligaste kommentaren är att förbättringen beror på viktminskningen, även om det ofta är hälsovinsten som möjliggjort fettförlusten. Tanken att kosten i sig skulle kunna ha sådana effekter är främmande. Ofta hotar man också patienten med alla de sjukdomar som väntar om patienten inte snarast återgår till en mer "balanserad" kost.

Läkare är inte dummare än vanliga människor, men de har ofta utveckat ett markant tunnelseende. Deras utbildning är inriktad på behandling med hjälp av receptbelagda läkemedel, eller kirurgi. Det är det som är "medicin". En läkare som kostbehandlar allvarliga sjukdomstillstånd riskerar i praktiken sin legitimation. Jag är ingen läkare och jag saknar alla former av medicinsk utbildning. Därför kan jag kosta på mig att säga vad jag vill. De flersta av alla välfärdssjukdomar beror på eller förvärras av socker. Ett högt intag av socker, och av ämnen som snabbt ombildas till socker, leder till övervikt och diabetes, det förstör tarmfloran och skapar allehanda inflammatoriska tillstånd. Ett högt intag av socker försämrar immunförsvaret och det får cancerceller att växa ohämmat. Detta är inte vetenskapens syn, men det är min syn. Skaffar vi oss ett lågt och stabild blodsocker undviker vi att få välfärdsjukdomar, och vi bromsar eller botar de sjukdomar som redan uppstått.

Källa: Skaldeman Sten Sture (2011) GI-Noll! för kvinnor som vill äta sig smala Prisma

Rekordsnabb räksallad

2012-01-18 @ 13:07:37

För mig som går i skolan och äter skollunch kan det ibland vara svårt att äta enligt lchf. Oftast brukar jag skippa potatisen/riset eller pastan och enbart äta proteiner i form av kött, fisk. Men oftast får jag ändå inte i mig tillräckligt med fett och protein och då brukar jag göra lunch hemma istället. Idag gjorde jag en rekordsnabb och enkel räksallad. Den som vill spara in lite tid kan lägger frysta räkor i kylskåpet dagen innan. Färdigkokta ägg också, alltid bra att ha i kylskåpet.

Lägg ett par gröna blad på en tallrik och sprid över slivade ägg lite elegant. På den fria ytan placerar du en hög med ca 3-5 dl räkor eller kräftstjärtar lite andra grönsaker du tycker om ett bra tips är avokado som är en nyttig frukt med bra fetter. Kanske ett par sparriskoppar också? Spritsa majonär över och gör lite fint genom att pryd salladen med en citronskiva eller några dillkvistar.


Vad betyder kalorierna?

2012-01-18 @ 12:54:35

Den som äter enligt lchf behlöver inte räkna kalorier. Vi äter så att vi ger kroppen de näringsämnen och den energin som den behöver för att fungera på ett optimalt sätt. Vi äter så att vi optimerar vår hälsa. Hur många kolhydrater kosten innehåller är ganska så ointressant. Men detta gäller enbart för den som äter enligt lchf mallar, den som äter en kolhydratkost är tvungen att räkna kalorier för att gå ner i vikt. De flesta som "bantar" ägnar sig åt någon form av kalorirestriktion. De minskar kaloriintaget genom att krympa maten, eller också ökar de uttaget genom att tillföra motion. De räknar kalorier in och kalorier ut. Lchfs förespråkare brukar kalla detta för energistyrd viktminskning.

Energistyrd viktminskning fungerar bra i teorin, men mindre bra i praktiken. Människor gillar inte att vara hungriga, och om de motionerar tillräckligt mycket kompenserar de motionen med mer mat. Det blir alltså plus minus noll. Vi som tillämnar lchf reglerar vikten med hjälp av vårt nedärvda regleringssystem. Tanken att inte svälta kroppen, eftersom att det ger en organism som går på halvfart. Vad vi vill ha är en kropp som fungerar optimalt och som producerar en massa nyttigheter i form av energi, livsglädje och motståndskraft mot sjukdommar.

Ät mindre och spring mer, säger professorerna. Går du inte upp i vikt ändå så äter du för mycket eller motionerar för lite.. för oss som äter enligt lchf gäller helt andra regler. Vi äter så att vi ger kroppen fettförbränningssingnaler. Detta är naturlig viktreglering och har ingenting med kalorier eller motion att göra. Någonting som är bra att tänka på är att inga däggdjur blir feta av att äta den kost de är avsedda att äta och det gäller även för däggdjuret människan. Det är betydligt mer kalorier i fläsk än i bullar, men ingen har någonsin blivit fet av fläsk.

Källa: Skaldeman Sten Sture (2011) GI-Noll! för kvinnor som vill äta sig smala Prisma

När ska vi äta?

2012-01-18 @ 12:44:28

Hemma hos mig äter folk frukost. Själv äter jag när jag är hungrig. Är jag hungrig på morgonen, äter jag på morgonen. Blir jag inte hungrig förrän klockan ett, äter jag inte förrän klockan ett. Bli inte rädd! Det här gäller inte för dig. Inte ännu! Men det kan avra bra för dig att veta vilka förändringar som väntar. Av lchf kosten kommer du nämligen att skaffa dig en annan typ av förbränning. Du kommer att lära din kropp att leva på fett, och då får du plötsligt tillgång till yttligare en matsked, dvs. dina egna förråd.

Man ska äta frukost, säger näringsprofeterna. Det är ett korrekt uttalande, men bara om man utgår från kolhydratätarens behov. En person som driver sin kropp på socker behöver äta flitigt. Annars går blocksockret på botten. För oss som äter en naturlig kost gäller andra regler. Vi är inte alls lika beroende av regelbundna måltider. Vi ger kroppen mat vid munnen när kroppen säger till. I övrigt äter v från våra lager, de där som sitter i mitten av kroppen. Resultatet blir att vi går ner i vikt.

Det här resonemangen är förmodligen helt nya för dig, men efter ett par månader av lchf kommer du att veta vad jag talar om. Då kommer du att ha fri tillgång till dina fettlager, och därmed har du alltid tillgång till "mat". En sockerätare äter bara via munnen och lagrar överskottet som fett, sockret stänger nämligen fettförbränningen. Du som äter en naturlig kost äter däremot både från tallriken och från kroppen. Det är därför du inte blir hungrig lika ofta, och det är även därför du då och då måste köpa nya och mindre byxor.

Källa: Skaldeman Sten Sture (2011) GI-Noll! för kvinnor som vill äta sig smala Prisma


Smör eller margarin?

2011-12-13 @ 22:25:22



En bild säger mer än tusen ord. För mig blir det väldigt självklart om jag väljer att äta margarin eller smör, enbart genom bilden ovan. Men för er som vill läsa om smör och margarins tillverkning tycker jag ska kika in på den här länken, http://www.jobbpartiet.se/pdf/Margarin_sm%C3%B6r_tillverkning.pdf

Svar på tal

2011-12-05 @ 15:50:15

Fick en fråga som jag tänkte svara på. Det är jätteroligt med frågor, fortsätt att skicka in.

Hej! Vad roligt att se att du har att driva en blogg om LCHF som projektarbete. Jag har en liten fråga till dig angående LCHF, kan man verkligen gå ner i vikt genom att äta fett? Tacksam för svar!

Svar: 
Ja det kan man mycket riktigt göra. Det finns en bra förklaring på det också, som har med kroppens hormoner att göra. De är anpassade till en kost som i huvudsak består av fett, en mindre del protein och väldigt små mängder kolhydrater.

Kroppen producerar ett viktigt hormon för att ta upp näring (protein, glukos, fett) ur blodet som heter insulin. Har man typ 1-diabetes har man på tok för lite av det (ingen alls, faktiskt), och har man typ 2-diabetes har man egenproduktion, men den är inte tillräcklig då man har blivit insulinresistent.Insulinet måste vi alltså ha för att överleva, men det är ett tveeggat svärd.

När vi äter kolhydrater höjs insulinnivån i blodet. Detta för att högt blodsocker är frätande för våra kärl. Insulinets uppgift är här, lite förenklat, att knuffa in sockret i fettcellerna så blodsockernivån sjunker. Under tiden insulinnivån är hög kan inte energin som är lagrad i fettcellerna användas som näring i kroppen. Vad som händer är alltså att vi blir hungriga trots att vi precis ätit, eftersom (tada!) kroppen inte får ut någon näring.

Vad som händer vid typ 2-diabetes är att man under lång tid utsatt cellerna för höga insulinnivåer och gjort receptorerna avtrubbade. Vad som händer då är att det krävs alltmer insulin för att få in näringen i kroppen.  Det i sig resulterar i att fettcellerna bara lagrar in mer och mer fett, utan någon möjlighet att släppa ifrån sig dem.  Det enda sättet att bota typ 2-diabetes på är att få bort blodsockret ur blodet. Ett sätt är att träna hårt några timmar om dagen för att ha tomma glykogenlager i musklerna att gömma undan sockret i.  Vilket är lite opraktiskt för många med typ 2-diabetes som dessutom är överviktiga.  Det andra alternativet är att utesluta kolhydraterna. En enklare, mer praktisk och betydligt bättre lösning, då det även ger andra hälsofördelar, t.ex. förbättrade blodfetter, minskat sötsug och jämnare blodsocker.

Genom att hålla insulinnivåerna låga --utesluta kolhydrater-- ges fettcellerna större möjlighet att erbjuda kroppen energi under tiden vi inte äter! Vilket oftast leder till att man blir mindre hungrig.

Protein, då? Ja, insulinnivån höjs även då. Så att ersätta kolhydrater med protein är inte så lyckat. Dessutom är det dyrt. Fett, däremot, påverkar inte insulinnivån och är även hem åt diverse vitaminer som är fettlösliga, förutom att våra celler består av (mättat) fett. Vi konstaterar att vi äter lite kolhydrater, mycket fett och tillräckligt med protein.

Därför kan man gå ner i vikt genom att äta fett!
Hoppas att du fick svar på din fråga. / Elin

Lite tips hur du kan äta LCHF

2011-12-05 @ 15:31:05

Frukostförslag

     

  • Ägg och bacon
  • Fet filmjölk (10 %) med linfrön, solrosfrön
  • Omelett
  • Rester av gårdagens middag
  • Kaffe med grädde
  • En burk makrill och kokt ägg
  • Kokt ägg med majonnäs eller smör
  • Avokado, gravad lax och crème fraiche
  • Smörgås på oopsie-bröd
  • En tunn bit Finn Crisp-bröd med mycket pålägg
  • Ostbit med smör på
  • Kokta ägg mosade med smör, finhackad gräslök, salt och peppar
  • En bit brieost och lite skinka eller salami
  • Mindre strikt LCHF: omvänd dietistmacka

Lunch och middag

  • Kött-, fisk- eller kycklingrätter med grönsaker och fet sås. Det finns många alternativ till potatis, som blomkålsmos.
  • Grytor, soppor eller gratänger med tillåtna födoämnen.
  • Du kan laga de flesta recept i kokböcker om du undviker kolhydratrika ingredienser. Man bör då ofta öka fettmängden genom att sätta till smör eller grädde. Eller skaffa en LCHF-kostbok
  • Drick vatten till maten eller ett glas vin om det är festligt.

Mellanmål/om du blir sugen

När du äter lågkolhydratkost med mer fett och protein håller du dig ofta mätt längre. Bli inte förvånad om du inte längre behöver mellanmål. Många klarar sig bra på två eller tre mål om dagen. Tips om du blir sugen däremellan:

  • Hoprullad ost eller skinka med någon grönsak (tuffingar brer smör på)
  • Oliver
  • Nötter
  • En bit ost
  • Ett färdigkokt ägg ur kylen
  • En burk makrill i tomatsås

Oliver eller nötter kan ersätta chips framför tv:n. Om du alltid blir sugen mellan måltiderna så äter du antagligen för lite fett. Var inte rädd för fett. Ät mer fett tills du är mätt.

Äta ute/bortbjuden

  • Att äta på restaurang går oftast bra. Du kan be dem att byta potatis mot en sallad. Be om extra smör till kötträtter så blir du mätt.
  • Av snabbmat är kebab hyfsat (undvik helst brödet). På hamburgerkedjor är hamburgaren oftast det minst dåliga – undvik naturligtvis läsk och pommes frites, drick vatten. Max har Low Carb-burgare utan bröd som serveras i salladsblad. Pizzafyllning går ofta bra att äta, ju striktare du behöver vara desto mindre av pizzabotten/kanterna äter du.
  • Är du noga med maten till vardags är det ett mindre problem att göra vissa undantag när du är bortbjuden. Är du osäker på vad som kommer bjudas kan du äta dig halvmätt hemma innan.
  • Inplastade små babybel-ostar eller en påse nötter är populära som »nödproviant«.

Viktig grundfakta om LCHF-kost

2011-11-28 @ 12:31:29

Övervikt - de nya hälsoproblemet
Under den senaste tiden har andelen överviktiga ökat kraftigt i Västvärlden. Detta har snabbt utvecklats till ett av våra största medicinska problem. Med i överviktens spår följer både en fysiologisk och psykologisk problematik. Rent fysiologiskt så har det uppkommit ett tillstånd som läkarkåren kallar för det ”metabola syndromet” som vid sidan av övervikten även innebär hypertoni (högt blodtryckt), diabetes typ 2 samt ogynnsamma blodfettvärden. Alla dessa tillstånd ger en ökad risk för hjärt- och kärlproblem som följd. Tillstånd som hjärtinfarkt och stroke har snabbt blivit ett av de vanligaste dödsorsakerna i vårt land. Inte att förglömma är de psykologiska aspekterna som drabbar överviktiga. Många överviktiga upplever ett försämrat självförtroende, minskad företagsamhet och flera har direkta tecken på depression. Många undviker platser som badhus och gym på grund av det sociala tryck de utsätts för där.

Vad är det som har förändrats?
Hur kan det då ha blivit på det här sättet? Under de senaste hundra åren har vi kraftigt förändrat vår livshållning. Vi går från att ha varit aktiva samlarfolk till att bli allt mer stillasittande. Nya transportmöjligheter som bilar och tåg har gjort att vi inte längre behöver anstränga oss för att ta oss mellan olika platser. Nya arbetsförhållanden med exempelvis ett större användande av datorer har gjort att vi sitter allt mer stilla under större delen av dagen istället för att anstränga oss fysiskt. Historiskt sett så finns knappt dödsorsaker som hjärtinfarkt och stroke beskrivna. Detta skulle kunna förklaras av att vi lever allt längre då dessa sjukdomar är starkt åldersrelaterade. Den vanligaste dödsorsaken förr i tiden var infektioner vilket gjorde att de flesta människor dog innan de kom upp i den åldern där hjärtinfakt och stroke vanligtvis inträffar i dagens läge.

Kostens viktiga del
Men vi kommer inte ifrån att vår förändrade kosthållning även spelar en viktig roll. Tittar man tillbaka på historien så ser man att vi människor till stor del har livnärt oss på proteiner och fett. Mindre mängder kolhydrater ingick i kosten genom de frukter och bär som vi åt. Vad man kan se idag är att det har växt fram en kraftig sockerindustri och vårt dagliga intag av kolhydrater är extremt högt om man jämför med tidigare. I takt med att övervikten började bli ett problem i Västvärlden började också forskarna intressera sig för vad det var som kunde orsaka detta. Under 50- talet kom en av de mest uppmärksammade rapporterna på området då den amerikanska vetenskapsmannen Ancel Keys utförde en studie då han jämförde intaget av fett i olika länder med dödlighet i hjärt- och kärl relaterade sjukdomar. Resultatet av studien blev att vi borde undvika ett kraftigt fettintag och framför allt skära ner animaliskt och mättat fett från kosten. Detta är ett synsätt som har följt med oss in på 2000- talet. Men den här teorin har allt mer börjat ifrågasättas. Framför allt för att man inte har kunnat se de effekter som man hoppades på att denna diet skulle leda till. Istället har det växt fram en rad forskare som hävdar den totala motsatsen, att vi helt enkelt borde äta mer fett och skära ner kraftigt på kolhydraterna. Genom detta framkom den nya teorin som vi kallar för kolhydratfattig kost eller på engelska LCHF (low carb, high fat).

Insulin – vår tids hormon
För att förstå grundtanken med den kolhydratfattiga kosten måste man först titta lite närmare på ett av kroppens absolut viktigaste hormon, insulinet. Insulinet utsöndras från betaceller i bukspottkörteln vid intag av kolhydrater. Alla kolhydrater som vi äter, vare sig det rör sig om socker eller stärkelse, omvandlas förr eller senare till glukos i kroppen för att kunna användas som energi i våra celler. En hög nivå av glukos i blodet signalerar till betacellerna att utsöndra insulin. Ju högre halt glukos desto större mängder insulin kommer att utsöndras. Insulinets huvuduppgift är att föra in glukos i celler för att ge dem den energi som behövs för stunden. Överskottet av glukos omvandlas till fett och lagras upp i fettvävnaden. Samtidigt förhindrar insulinet att vi bryter ner fett för omvandling till energi. Detta är ju logiskt, det finns ingen anledning för kroppen att frigöra energi när energimängden i kroppen är hög. Detta har fungerat som en viktig mekanism under vår utveckling genom att vi lagrar upp energi när vi har stor tillgång till föda för att sedan använda depåerna vid tider av svält. Man kan alltså säga att insulinet signalerar till kroppen att just nu är allt lugnt, vi har den energi vi behöver. 

Metabola förändringar vid LCHF kost
Men vad händer då om vi har ett stort dagligt intag av kolhydrater? Jo, våra insulinnivåer ligger konstant högt. Vi har en ständig signal till kroppen hela tiden lagra upp energi. Problemet blir särskilt stort när vi samtidigt inte är fysiskt aktiva. Vid aktivitet och ansträngning vänder vi på systemet. Kroppen blir plötsligt i behov av energi, insulinets mekanismer försvinner, och nya ämnen börjar cirkulera i kroppen som gör att vi börjar bryta ner fettvävnad och frigör därmed energirika molekyler. Slutsumman blir alltså att ett stort intag av kolhydrater i kombination med inaktivitet leder dels till att det fett vi äter lagras upp i fettvävnad samtidigt som överskott på glukos omvandlas till nya fettmolekyler som också inlagras. Övervikt uppstår.

Hur mycket kolhydrater ska jag äta?
Genom den kolhydratfattiga kosten drar man kraftigt ner på sitt intag av kolhydrater. Det råder lite delade meningar om hur lågt intag man bör ha av kolhydrater men mellan 5- 10% brukar rekommenderas i de flesta studier som studerat dieten. Detta är alltså betydligt mindre än de 50- 60% som normalt sett rekommenderas.

Vad händer i kroppen när kolhydraterna tar slut?
I det här skedet börjar kroppen få brist på energi. Glukosnivåerna i blodet blir låga och därmed ligger också insulinnivån lågt. Detta signalerar till kroppen att man måste finna andra vägar för att ta fram energi. Nu får kroppen ge sig på de upplagrade depåerna av energi dvs fettvävnaden. Fett och protein bryts ner till molekyler som transporteras till levern. Här sker en nybildning av glukos från aminosyror, det som man kallar för glukoneogenes. Vid kolhydratbrist bildar även fettmolekyler ketonkroppar. Ketonkroppar är extremt effektiva energisubstrat som exempelvis används av celler i hjärnan. En annan effekt av låga insulinnivåer är att hungerkänslorna oftast avtar. Många som använder en kolhydratfattig kost beskriver att de inte alls känner samma hunger som innan.

Att gå in i en kolhydratsvält
Genom detta har man alltså försatt kroppen i det svälttillstånd som annars aldrig hade uppstått naturligt i dagens samhälle där vi har en sådan tillgång på kolhydrater. Man har vänt uppochner på det system som annars har till uppgift att lagra in energi. Istället sker en kraftig nedbrytning av fettvävnad. Att försätta kroppen i svält kanske låter drastiskt men man behöver inte vara orolig över att energin skall ta slut så länge man har ett adekvat intag av fett och proteiner. Faktum är att fettmolekyler är betydligt mer energirika än vad kolhydraterna är. Vid starten av en kolhydratfattig kost upplever många att kilona rasar för att sedan lägga sig på en nivå av lite mer stillsam nedbrytning. Denna initiala effekt beror ofta på att kolhydrater har en förmåga att binda upp vatten. När kolhydrathalten i kroppen minskar försvinner alltså en stor mängd vätska och därmed också kilon.

Slutord
Detta var en kort information kring grundtanken med LCHF kost. Det skall betonas att det just för tillfället pågår en hel del studier som utvärderar effekten av den här kosten och det sista ordet är givetvis inte sagt. Många är fortfarande skeptiska till kosten och menar att ett större vetenskapligt underlag krävs På andra delar av sidan följer vi vad som sker inom området och den senaste informationen presenteras. Det skall också betonas att det finns en del saker som man bör tänka på om man funderar på att inleda en LCHF kost. Vidare information kring detta finner du också på andra delar av sidan.

Varmt välkommen till vidare läsning hos lchfkost.webblog.se!

Välkommen till min blogg om Low carb high fat

2011-11-28 @ 12:12:26

Det här en nystartad blogg som kommer att handla om allt som har med LCHF-kosten att göra. Jag som driver bloggen heter Elin Lundin, och går tredje och sista året på JENSEN gymnasium i Uppsala på samhällsprogramet med inriktining ekonomi. I tredje året vi en kurs som heter projektarbete, och mitt projektarbete är att driva den här bloggen om LCHF. Följ min blogg här och lär dig allt om hur LCHF praktiseras, studier, recept och mycket mer.